Elsa och Inge Anderssons Pris

För att stimulera parkinsonforskningen i Sverige instiftade Parkinsonförbundets Forskningsfond år 2010 ett pris, till Elsa och Inge Anderssons minne. Priset avser att främja högkvalitativa avhandlingar inom området Parkinsons sjukdom och bör användas till forskningsrelaterad verksamhet. Prissumman är 100.000 SEK. Av detta är 25 000 SEK ett personligt stipendium och 75 000 SEK forskningsanslag.

Vilka kan nominera?
Samtliga professorer/överläkare vid svenska medicinska fakulteter.

Vem kan nomineras?
Läkare/forskare/paramedicinare som är verksam vid kliniken. Priset riktar sig till lämplig person, max 2 år efter disputation (med undantag för föräldraledighet, militärtjänstgöring eller motsvarande). Priser avser bästa avhandling inom Parkinsonområdet och i bedömningen kommer hänsyn tas till avhandlingens kvalitet samt till den nominerades framtida planer och intresse av att arbeta inom Parkinsonvården.

Vem utser pristagare?
Parkinsonfondens styrelse tillsammans med en representant för familjen Andersson.

Hur och när skall ha inkommit?
Nomineringen sker via E-post till Lennart Pettersson, lennartpettersson1@yahoo.se och avhandlingen skickas som PDF eller länk, också via E-post.

När skall förslagen ha inkommit?
Senast den 1 februari 2018.

När delas priset ut?
Vid lämpligt tillfälle under året.

Vidare upplysningar lämnas av Forskningsfondens ordförande Lennart Pettersson, tel 0705703658,
E-post: lennartpettersson1@yahoo.se

 

Elsa och Inge Anderssons pris 2017

Den 23 mars fattade Parkinsonfondens styrelse beslut att utse Sara Hall till mottagare av Elsa och Inge Anderssons pris för bästa avhandling inom parkinsonområdet. Priset är på 100 000 kronor. Sara Hall är specialist i neurologi och verksam som läkare på Minnesmottagningen i Malmö vid Skånes Universitetssjukhus och fortsätter med sin forskning på Lunds universitet som klinisk assistent. Hon påbörjade sina doktorandstudier 2008 med Oskar Hansson som huvudhandledare och Håkan Widner samt Henrik Zetterberg som biträdande handledare.

Sara Hall var med om att starta en stor studie som inkluderade såväl patienter med Parkinsons sjukdom som patienter med atypisk parkinsonism. Studien har lett till åtskilliga publikationer, där Sara är med på 15. Fem av dem ingår i hennes avhandling Biomarkers in Parkinson´s disease and related disorders. Diagnostic value of biochemical markers and their relation to disease progression som hon försvarade den 13 januari 2017. Flera av arbetena i av avhandlingen är publicerade i välrenommerade vetenskapliga tidskrifter och har rönt stor internationell uppmärksamhet. Det första arbetet i avhandlingen har redan citerats ungefär 150 gånger.

Resultaten visar att nivåerna av vissa biomarkörer skiljer sig mellan friska försökspersoner och patienter med Parkinsons sjukdom och att nivåer av biomarkörer kan bidra till information om prognos. Det har också klargjorts att nivåerna av NfL (en markör för nervcellsskada) i ryggmärgsvätska och, i en nyligen publicerad artikel, även i blod kan användas för att skilja parkinsonpatienter från patienter med atypisk parkinsonism.

”Jag känner mig mycket hedrad och glad över att få detta fina pris. Särskilt glädjande är det förstås att betydelsen av förbättrad diagnostik inom parkinsonområdet lyfts fram. Priset påverkar också min möjlighet att kunna fortsätta arbetet med utveckling av diagnostik. Jag måste också säga att detta arbete inte hade kunnat genomföras utan de fantastiska patienter och friska kontroller som deltar i vår studie. Parkinsonfonden har genom sitt pris stimulerat vårt arbete och jag vill verkligen tacka”, säger Sara Hall.

Elsa och Inge Anderssons pris 2016

Årets pristagare, David Conradsson, disputerade vid sektionen för fysioterapi, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Avhandlingens titel var ”Balance control in older adults with Parkinson´s disease – effects of medication and exercise”.

Davids avhandling var såväl experimentell som klinisk. Syftet med avhandlingen var att utvärdera effekterna av sedvanlig parkinsonmedicinering, att utveckla ett balansträningsprogram specifikt riktat mot besvären vid Parkinsons sjukdom och att studera programmets effekter avseende balans- och gångförmåga samt dess effekter på aktiviteter i det dagliga livet.

Resultaten visar att parkinsonmedicinering inte normaliserade förmågan att gå och vända. Däremot visades att utmanande balansträning under 10 veckor ledde till förbättrad balanskontroll och gångförmåga. Träningen ledde även till positiva effekter i det dagliga livet.

”Det här var en blixt från klar himmel. Jag är väldigt glad, stolt och hedrad. Det betyder väldigt mycket för mig” säger David, som inte ens visste att han var nominerad.

Elsa och Inge Andersons Pris 2015

Parkinsonfondens Elsa och Inge Anderssons Pris på 100 000 kronor, går 2015 till forskaren Magdalena Eriksson Domellöf som har doktorerat i Umeå. I hennes avhandling har hon visat att de patienter som utvecklade demens försämrades snabbare motoriskt än de som inte utvecklade demens vid Parkinson 

Magdalena Eriksson Domellöf är anställd vid institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Umeå universitet. För drygt ett år sedan försvarade hon sin avhandling ”Cognitive and motor dysfunction in the early phase of Parkinson’s Disease”.Avhandlingens syfte var att förbättra förståelsen av kognitiva (intelektuella) nedsättningar vid Parkinsons sjukdom samt att utforska relationen mellan motoriska och kognitiva problem i ett tidigt skede av sjukdomen. Avhandlingen visade att kognitiva nedsättningar är vanliga redan tidigt i utvecklingen av Parkinsons sjukdom samt att dessa tidiga kognitiva nedsättningar gav en avsevärt högre risk att utveckla demens inom fem år. Resultaten visade också att olika typer av kognitiva nedsättningar var kopplade till olika rörelsestörningar. Avhandlingen påvisade för första gången i en studie där man följt nydiagnostiserade patienter med Parkinsons sjukdom,  att de som under uppföljningstiden utvecklade demens försämrades snabbare motoriskt än de som inte utvecklade demens. Den skillnaden var störst för gång och balansrubbningar.

-Jag känner mig mycket hedrad av att tilldelas Elsa och Inge Anderssons pris från Parkinsonfonden. Priset är ett erkännande för att problematiken kring kognitiva nedsättningar vid Parkinsons sjukdom tas på allvar samtidigt som det ger mig ytterligare motivation för fortsatt forskning inom Parkinsonområdet, säger Magdalena .

Elsa och Inge Anderssons Pris 2014

Elektrisk hjärnstimulering mot Parkinsons sjukdom fungerar, men man vet inte varför. Peter Zsigmond, neurokirurg i Linköping erhåller på Världsparkinsondagen den 11 april, Parkinsonfondens Elsa och Inge Anderssons Pris på 100 000 kronor för bästa avhandling, för sin forskning som kastar nytt ljus över gåtan.

Han har i sin avhandling visat att elstötarna verkligen ökar frisättningen av det nödvändiga signalämnet dopamin. Peter Zsigmond, överläkare och medicine doktor i neurokirurgi, gjorde den första operationen med deep brain stimulation (DBS) vid Universitetssjukhuset i Linköping 1997. Idag gör han åtskilliga operationer om året på patienter med Parkinsons sjukdom och tremor. Han disputerade i maj 2013 med avhandlingen ”Biochemical and pharmacokinetic studies in vivo in Parkinson’s disease”. Han är mycket engagerad inom området och tillför ny kunskap till gagn för svårt Parkinsonsjuka.

Sedan 1960-talet har medicinering med L-dopa, en artificiell substans som i hjärnan omvandlas till dopamin, varit den dominerande behandlingen av patienterna.

L-dopa fungerar bra i början men ger så småningom en biverkning i form av ”on-off”-problem. Patienten blir antingen stel eller överrörlig. Men efter en DBS-operation kan man sänka medicineringen med hälften och en del kan slippa den helt. Resultaten av Peter Zsigmonds forskning visar att nivåerna av L-dopa i hjärnan ökade efter imngreppet, vilket förklarar varför man kan minska medicineringen efter en DBS-operation.

– Att tilldelas priset från Parkinsonfonden innebär ett erkännande av min forskning angående L-dopa behandling och mekanismerna bakom el behandling (DBS) vid rörelserubbningar. Priset ger mig personligen energi och motivation samt möjligheter att fortsätta forskningen om hur DBS fungerar, säger Peter Zsigmond.
 

Elsa och Inge Anderssons Pris 2012

I Sverige finns omkring 22 000 personer som lider av Parkinsons sjukdom. 5-10 procent av dem har en ärftlig form.Parkinsonfondens Elsa och Inge Anderssons Pris på 100 000 kronor, går i år till forskaren Andreas Puschmann i Lund, som har bidragit till att få fram unika fynd kring ärftliga faktorer och sjukdomsmekanismer vid Parkinson. 
 
Andreas Puschmann har disputerat i slutet av 2011 och avhandlingen handlar om Parkinsons sjukdom och dess möjliga orsaker och förlopp med avseende på i första hand ärftliga faktorer.Andreas Puschmann och hans kolleger har speciellt fokuserat på en släkt där Parkinson-diagnoser förekommit i minst fyra generationer. Den här gruppen patienter har också en tydlig förändring av ämnesomsättningen i hjärnan. Andreas Puschmann och hans kolleger i Svenska Parkinsonakademien i Lund studerar också om det kan finnas miljöfaktorer som bidragit till att de här personerna blivit sjuka. Avhandlingen är resultatet av ett gediget kliniskt arbete, parat med ytterst modern teknik. Förklaringen till framgången ligger inte minst hos Andreas själv. Hans kliniska arbete och goda läkaregenskaper, etik och medkänsla, har gjort att han har kommit patienter nära och fått fram uppgifter om symptom som annars inte hade kunnat samlas in.
Priset har delats ut på ett Forskningsseminarium på Nalen i Stockholm, i samband med Världsparkinsondagen den 11 April.

Elsa och Inge Anderssons Pris – 2011

Parkinsonfondens Elsa och Inge Anderssons Pris på 100 000 kronor, går i år till forskaren Daniella Rylander i Lund. Hennes arbete kan leda fram till effektivare medicinering vid Parkinsons sjukdom.

Daniella kommer ifrån Falsterbo i Skåne. Hon studerade biomedicin på Lunds universitet och gjorde under sin utbildning ett utbytesår i Toronto där hon först blev intresserad av Parkinsons sjukdom. Åter tillbaka i Lund började hon sin doktorsutbildning som skulle handla om Parkinsons sjukdom och komplikationer som uppstår vid L-DOPA behandling, även kallat dyskinesier. Avhandlingen handlade om hur nervsystem så som serotonin och glutamat påverkar dyskinesier.

”Detta pris betyder mycket för min framtida forskning inom Parkinson sjukdom” säger Daniella Rylander.

”Pengarna kommer att användas i mitt nuvarande forskningsprojekt där jag ska undersöka specifika förändringar som sker i den parkinsonistiska hjärnan efter nervcellstransplantationer. Sådana kan ligga till grund för komplikationer som ofta uppstår i samband med transplantationer. Målet är att förhindra skadliga förändringar och förbättra den framtida Parkinsonbehandlingen.

Jag önskar att vår forskning blir bättre på att kommunicera med samhället och vården så att folk vet att det finns ambitioner och hopp för att behandla Parkinsons. Parkinsonfondens Elsa och Inge Anderssons Pris är ett stort steg i rätt riktning” fastslår Daniella Rylander.

 

Inge Andersson var en känd nöjesprofil på Österlen som har skrivit ett flertal böcker, producerat dokumentärer och underhållningsföreställningar (s.k. ”Inge träffar” och ”Inges bakficka”). Inge Andersson skrev också under en lång rad av år i Ystads Allehanda där han ansvarade för den s.k. ”Profilen” där lokalt och nationellt kända personer intervjuades.