2026-07-27

Eva vill skydda känsliga celler från att åldras 

Eva Hedlund hoppas kunna bromsa åldrandet av nervceller.

Som barn såg hon hur hennes morfar drabbades av Parkinson vilket fick henne att vilja göra något för att hjälpa patienter i framtiden. Nu är hon professor och försöker hitta faktorer som kan skydda känsliga nervceller från att brytas ner.

När och hur väcktes ditt intresse för forskning?

– Min pappa var väldigt intresserad av naturvetenskap även om han själv jobbade som ekonom. Han prenumererade på Illustrerad Vetenskap och jag brukade lusläsa den som liten, och jag höll från lågstadiet och framåt alltid presentationer i skolan som handlade om olika naturvetenskapliga upptäcker som jag läst om där.
– Som barn såg jag även på nära håll hur nedbrytande Parkinson är, då min morfar drabbades. Sjukdomen gjorde honom allt sämre och försvårade för honom att röra sig. Det gjorde ett starkt intryck på mig att bevittna detta och fick mig att vilja göra något för att hjälpa patienter i framtiden.

– Under gymnasietiden hade jag en fantastisk kemilärare som gjorde mig väldigt intresserad av just det ämnet, och på högskolan var min biokemilärare oerhört inspirerande och kunnig. Allt detta fick mig att vilja djupdyka in i nervcellers innersta för att i detalj förstå hur de fungerar och hur vi kan förhindra att de förlorar sin funktion i sjukdom.

Hur skulle du vilja beskriva din forskning?

– Min forskning fokuserar på att titta in på djupet i nervceller som påvisar olika känslighet för degeneration i Parkinson. Vi använder oss av en teknik som kallas för RNA-sekvensering där vi tittar på alla de budbärarmolekyler i cellen (miljontals vid varje tillfälle), så kallade mRNA, som talar om vilka gener som är aktiva i just den cellen, och därmed hur cellen pratar med sina grannar och hur den påverkas av åldrande, miljöfaktorer och sjukdomsorsakande mutationer.
– Vi jämför celler som är mycket känsliga i sjukdomen mot andra som påvisar motståndskraft för att därmed försöka hitta faktorer som kan skydda känsliga nervceller från att brytas ned.
– De senaste åren har vi även djupdykt in hur åldrande påverkar olika nervceller. Detta då stigande ålder är den största enskilda riskfaktorn för Parkinson. Vi har nu börjat få en ökad förståelse för hur biologiskt åldrande ser ut i känsliga och motståndskraftiga nervceller och de skillnader som finns dem emellan.
– Nu är nästa steg att försöka bromsa eller till och med reversera åldrande i celler för att få dem att bibehålla sin funktion.

På vilket sätt har Parkinsonfonden bidragit till din forskning?

– Finansieringen från Parkinsonfonden har varit ovärderlig för min forskning. Vi skulle inte kunna bedriva det parkinsonprojekt som jag brinner för utan denna viktiga finansiering. Den har möjliggjort att vi identifierat flera faktorer som verkar göra vissa dopaminceller mycket mer känsliga än andra för degeneration vid Parkinson.

Vad kommer din forskning att betyda för parkinsonpatienterna?

– Vi hoppas att vår forskning kommer att leda till nya angreppsvinklar där man försöker stoppa processer där celler åldras i förtid och därmed börjar brytas ned.

När kommer dina forskningsframsteg att komma till nytta för personer med Parkinson?

– Det är väldigt svårt att svara på men vi hoppas på att våra studier ska ge vetenskapliga genombrott som kan få användning kliniskt inom sju till tio år.