2026-09-09

Jag vill bidra till fler goda år med Parkinsons sjukdom

Maria Swanberg är forskare i Lund och arbetar för att på sikt öka kunskapen om varför en individ får Parkinson medan en annan inte får sjukdomen. Genom att identifiera vad som skyddar ca 99 procent av befolkningen hoppas Maria Swanberg hitta nycklar till att stimulera kroppens egna skyddande faktorer för att på sikt förhindra progressionen av symptom och sjukdomsbild. En nära anhörig med Parkinson ger extra motivation att förstå sjukdomen.

När och hur väcktes ditt intresse för forskning?

En nyfikenhet och vilja att förstå hur naturen och människan fungerar har jag med mig sedan barnsben och en favoritleksak var det lilla mikroskop jag fick i sjuårsåldern (som mina egna barn sedan lekte med). Hur medicinsk forskning går till upptäckte jag först på universitetet och det var till en början en chock att vägen var så lång med grundutbildning, forskarutbildning och postdoktoral utbildning. Nu inser jag att jag aldrig kommer bli en färdigutbildad forskare, utan finner glädje och stimulans i mitt eget och andras lärande och att det ständigt finns nya kunskapsluckor att fylla.

– Att ha haft en nära anhörig med Parkinsons sjukdom ger en extra motivation att bidra till en förståelse av sjukdomen som kan användas för att inte bara lindra utan faktiskt förbättra prognosen.

Hur skulle du vilja beskriva din forskning?

Min forskning kommer på sikt öka kunskapen om varför en individ får Parkinsons sjukdom medan en annan inte får sjukdomen. Genom att identifiera vad som skyddar cirka 99 procent av befolkningen hoppas jag hitta nycklar till att stimulera kroppens egna skyddande faktorer för att på sikt förhindra Parkinsons sjukdom. Jag letar även efter faktorer som påverkar progressionen av sjukdomen sedan den diagnosticerats. Att symptomen och hastigheten av hur de utvecklas skiljer sig så mycket mellan olika individer säger mig att detta är processer som vi också kan påverka, bara vi lär oss förstå hur och varför!

Vi studerar riskfaktorer i gener och miljö i den största svenska fall-kontrollkohorten som inkluderar 1000 individer med Parkinsons sjukdom i Skåne. Lika många individer matchade på kön, ålder och bostadsort används som kontroller för att identifiera vad som skiljer grupperna åt genetiskt och miljömässigt. Parallellt genomför vi studier i stora patientgrupper genom nationella och internationella samarbeten.

På vilket sätt har Parkinsonfonden bidragit till din forskning?

Anslagen från Parkinsonfonden är mycket viktiga i vår patientnära forskning och har bidragit både till att kartlägga förekomsten av ovanliga ärftliga former av Parkinsons sjukdom i Sverige och till att identifiera riskfaktorer för så kallad sporadisk sjukdom som orsakas av en kombination av genetiska variationer, miljö- och livsstilsfaktorer. Just nu studerar vi i både patientmaterial och i experimentella studier hur diabetes och genetiska faktorer som styr cellers energiomsättning påverkar Parkinsons sjukdom.

Vad kommer din forskning att betyda för parkinsonpatienter?

Den del av min forskning som rör starkt ärftlig sjukdom kan på individnivå användas både prognostiskt och diagnostiskt, men gäller en mycket liten andel av alla som lever med Parkinsons sjukdom. Hos mer än 95 procent har i stället sjukdomen orsakats av en kombination av arv och miljö, vilket innefattar allt från kost och livsstil till läkemedel och andra sjukdomar. Min forskning bidrar till att lägga det pussel som kan förklara dessa komplexa orsakssamband.

När kommer dina forskningsframsteg att komma till nytta för parkinsonsjuka?

Tyvärr är det så att forskning ofta tar lång tid och de upptäckter vi gör idag kommer ta tid att utveckla till nya behandlingar. Samtidigt vet vi att Parkinsons sjukdom är den snabbast växande neurodegenerativa sjukdomen i världen och att antalet individer med Parkinsons sjukdom bara kommer växa, och med dem antalet anhöriga. Min forskning kan bidra till att dessa individer får en bättre livskvalitet. Både som forskare och anhörig inger det mig hopp!