För att stimulera parkinsonforskningen i Sverige instiftade Parkinsonförbundets Forskningsfond år 2010 ett pris, till Elsa och Inge Anderssons minne. Priset avser att främja högkvalitativa avhandlingar inom området Parkinsons sjukdom och bör användas till forskningsrelaterad verksamhet. Prissumman är 100.000 SEK. Av detta är 25 000 SEK ett personligt stipendium och 75 000 SEK forskningsanslag.
Vilka kan nominera?
Samtliga professorer och överläkare vid svenska kliniker eller lärosäten där det bedrivs neurovetenskaplig forskning.
Vem kan nomineras?
Priset riktar sig till forskare, max 2 år efter disputation, och avser bästa avhandling inom parkinsonområdet. Vid bedömningen tas hänsyn till avhandlingens kvalitet samt till de nominerades framtida planer och intresse av att arbeta inom parkinsonvården.
Vem utser pristagare?
Parkinsonfondens styrelse tillsammans med en representant för familjen Andersson.
Vart skall förslagen skickas?
Parkinsonfonden, e-mail: anslag@parkinsonfonden.se
När skall förslagen ha inkommit?
Senast den 1 maj.
När delas priset ut?
Vid lämpligt tillfälle under året.
Vidare upplysningar lämnas av Forskningsfondens ordförande Stefan Åsberg.
E-post: ordforande@parkinsonfonden.se
Parkinsonfondens styrelse har utsett Sara Riggare, Uppsala universitet, till mottagare av Elsa och Inge Anderssons pris 2023. Priset är på 100 000 kronor, varav 25 000 kronor är ett personligt stipendium och återstoden ett bidrag till mottagarens fortsatta forskning.
Sara är en välkänd profil i Parkinsonvärlden, både i Sverige och internationellt, såväl bland kliniskt aktiva och forskare som bland patienter. Hon fick själv de första symtomen på Parkinsons sjukdom redan. Sara påbörjade sina doktorandstudier på Karolinska Institutet. Hennes forskning handlar om hur parkinsonpatienter kan vara mer aktiva i sin vård och egenvård. Sara slutförde sina doktorandstudier under handledning av professor Bas Bloem och disputerade i Nijmegen, Nederländerna den 25 mars 2022 med avhandlingen ”Personal science in Parkinson’s disease: a patient-led research study”. Avhandlingen innehåller sex stycken publicerade vetenskapliga artiklar som belyser flera viktiga aspekter av patienternas perspektiv på Parkinsons sjukdom, exempelvis hur parkinsonpatienter hittar sin kunskap om sjukdomen. Ett signifikant samband hittades mellan självrapporterad kunskapsnivå och hur nöjd man var med tiden hos neurologen varje år. Detta skulle kunna innebära att personer med Parkinson som rapporterade en högre kunskapsnivå hade större sannolikhet att vara nöjda med den tid de fick med sin neurolog, oavsett hur kort eller lång den tiden var. Det skulle också kunna tyda på att patienterna får ut mer av sitt möte med neurologen om de kommer dit bättre förberedda, dvs. med mer sjukdomsspecifik kunskap, så att diskussionens djup och kvalitet förbättras. Ett annat exempel på ett område där Saras avhandling har bidragit till att öka vår kunskap är hur patienter kan använda sig av egenmonitorering/self-tracking. Egenmonitorering kan användas för egna observationer och symtomuppföljning och kan därmed göra det möjligt för personer med Parkinson att bättre förstå sin egen situation och att förbättra sin behandling, både med och utan stöd från vårdpersonal. Saras forskning är unik och nyskapande på flera vis, framförallt genom att hon på ett systematiskt och vetenskapligt sätt ger oss inblick i patienternas perspektiv. En annan tydlig skillnad jämfört med konventionell klinisk forskning är tidsaspekten: den forskning Sara gör kan snabbt omsättas till nytta i patienternas liv. Redan under doktorandstudierna har Saras arbete tydligt bidragit till att förbättra vården och forskningen inom Parkinsonområdet.
Parkinsonfondens pris för bästa nominerade doktorsavhandling, Elsa och Inge Anderssons pris, går 2022 till Emil Ygland Rödström. Priset är på 100 000 kronor, varav 25 000 kronor är ett personligt stipendium och återstoden ett bidrag till mottagarens fortsatta forskning.
Emil påbörjade sin forskning om rörelsestörningar redan 2010, då han i ett examensarbete studerade patienter med Friedreichs ataxi och fann att patienter med en ovanlig punktmutation hade ett mera gynnsamt förlopp än andra.
Därefter fortsatte han att forska inom området Parkinsons sjukdom med docent Andreas Puschmann som huvudhandledare. Han disputerade i Lund den 20 november 2021på avhandlingen Prognostic subtypes in Parkinson´s disease and related disorders. Clinical, genetical and biochemical markers for long-term social, motor and cognitive development. Angreppssättet är nyskapande, eftersom fokus ligger på hur olika former av Parkinsons sjukdom skiljer sig från varandra med avseende på sjukdomens inverkan på individen i ett långtidsförlopp.
Målet för forskningen är att på sikt kunna ge en individuell prognos för patienter med Parkinsons sjukdom. Olika resultat vid läkarundersökning och blodprovsanalys testades beträffande möjligheterna att förutsäga utvecklingen av sjukdomen över tid. Emil träffade ett stort antal med sjukdomen för ingående intervjuer och neurologisk undersökning och gick igenom varje patients sjukvårdsjournaler över en tid som i genomsnitt var 16 år. Han kunde konstatera att det fanns en stor spridning när det gäller symtombild och funktionsnedsättning. Han fann exempelvis att 33 % hade utvecklat kognitiv nedsättning/demens, medan 67 % inte gjort det trots den långa uppföljningstiden. Han kunde dela in patienterna i grupper med hög och låg risk och tog fram och förfinade ett sätt att redan under tidig sjukdomsfas kunna förutsäga om en person med Parkinsons sjukdom riskerar ett allvarligt sjukdomsförlopp med motorisk och kognitiv funktionsnedsättning eller inte. Till en början var metoden enbart baserad på kliniska observationer, men senare har den förbättrats genom mätning avhalten av ett protein, neurofilament light chain, i blodprov. Om resultaten kan upprepas i andra studier, så hoppas Emil, att man kan använda provet som ett stöd för att individanpassa råd vid mötet mellan patient och läkare.
Efter disputationen har Emil flyttat tillbaka till sin hemstad Stockholm. Där planerar han att integrera forskningsprojekt med klinisk tjänstgöring.
På frågan hur det känns att få Elsa och Inge Anderssons pris svarar Emil: ”Det stärker självförtroendet. Man känner sig plötsligt som en mera självständig forskare”.
Elsa och Inge Anderssons pris 2021
Parkinsonfonden har utsett Hanna Johansson, Karolinska Institutet, till mottagare av Elsa och Inge Anderssons pris 2021 för avhandlingen”Balance and Gait in Parkinson disease: from Perceptions to Performance”. Avhandlingens huvudfokus var gång och balansförmåga hos personer med Parkinsons sjukdom, men syftade även till att utvärdera vilken inverkan som träning kan ha på hjärnans anpassningsförmåga i samband med sjukdomen.
Avhandlingen är unik i sin metodologiska bredd och innehåller såväl en kvalitativ intervjustudie som tre studier med olika kvantitativ design. Bredden i avhandlingen speglas också i ett tvärvetenskapligt och multiprofessionellt forskningsprojekt som inkluderat bland annat neurologi, fysioterapi, neuropsykologi, logopedi och radiologi.
Hanna Johansson har också bidragit aktivt till flera artiklar utanför sin avhandling. Hon arbetar just nu vidare i forskningsprojektet på Karolinska Institutet med att analysera effekterna av träning på både beteende och hjärna. Hon kommer även att utvärdera hur dual task-förmågan skiljer sig mellan personer med och utan PS, och hur man kan koppla denna förmåga till kognitiv funktion samt struktur och aktivitet i hjärnan.
”Jag känner mig väldigt stolt och glad att mitt avhandlingsarbete blivit uppmärksammat på det här sättet! Det har varit otroligt lärorikt att genomföra studierna och att väva ihop de olika perspektiven till en avhandling. Jag vill också passa på att tacka alla engagerade och motiverade deltagare som jag har fått intervjua och undersöka, era tankar och er tid har varit ovärderlig för mig” säger Hanna.
Elsa och Inge Anderssons pris 2020
Parkinsonfonden har utsett David Bäckström, Umeå universitet, till mottagare av Elsa och Inge Anderssons pris 2020 för avhandlingen ”The biology of cognitive decline and reduced survival in Parkinson´s disease. Prognostic factors in a population-based cohort”.
Syftet med studien, som resulterat i fem vetenskapliga publikationer, var att studera kliniska, neurobiologiska och genetiska faktorer som kan vara av betydelse för diagnosen, prognosen, och mortaliteten vid Parkinsons sjukdom och närbesläktade neurodegenerativa sjukdomar.
I studien, som påbörjades 2004, ingick 182 patienter som nyligen hade utvecklat symtom på parkinsonism. Vid inkluderingen genomgick patienterna omfattande undersökningar, som bland annat inkluderade den kognitiva förmågan och förekomst av biomarkörer i ryggmärgsvätskan. Under uppföljningstiden (som var 8-14 år) diagnosticerades 143 patienter med Parkinsons sjukdom, 13 med multipel systematrofi (MSA) och 18 med progressiv supranukleär pares (PSP). Under försöksperioden avled 109 patienter.
Resultaten visar att dödligheten vid MSA och PSP är betydligt dödligare än Parkinsons sjukdom med en mortalitet som är mer än tre gånger högre än i den svenska normalbefolkningen. Vid Parkinsons sjukdom hade överlevnaden att göra med om patienterna hade en mild kognitiv störning (Mild Cognitive Disorder, MCI) eller inte vid tiden för diagnos. De som inte hade MCI hade en i stort sett normal överlevnad, medan de som hade MCI hade ungefär två gånger så hög mortalitet som normalbefolkningen. Av intresse är att personer med Parkinsons sjukdom som hade en ökad förekomst av mononukleära vita blodkroppar i ryggmärgsvätskan (vilket kan tolkas som en lätt inflammation i nervsystemet) också hade högre dödlighet.
Studien visar, att man genom att göra några relativt enkla test, som test av luktsinnet, test av kognitiva funktioner, neurologisk undersökning och analys av ryggmärgsvätskan får mycket information om vilken typ av Parkinsons sjukdom en person har.
David Bäckström har en tjänst som specialistläkare i neurologi vid Norrlands Universitetssjukhus och under 2020 är han universitetslektor med goda möjligheter att utveckla såväl sin forskning som sin kliniska verksamhet.
Elsa och Inge Anderssons pris 2019
Parkinsonfonden har beslutat att utse Yulia Surova, Lunds universitet, till mottagare av Elsa och Inge Andersson pris 2019. Priset avser bästa doktorsavhandling inom parkinsonområdet. Yulia Surova disputerade den 23 mars 2018 med avhandlingen Magnetic Resonance Imaging in Parkinson’s disease and related disorders. Avhandlingen grundar sig på fem delarbeten. Huvudhandledare var Professor Oskar Hansson, Lunds universitet.
I avhandlingen undersöks värdet av nya magnetresonanstekniker (MR) för diagnostik och kartläggning av sjukdomsprocesserna i hjärnan vid Parkinsons sjukdom och atypiska parkinsonsjukdomar. Yulia Surova var central i insamlingen av data från kliniska undersökningar, lumbalpunktion och MR-undersökningar och undersökte själv flera hundra patienter vid upprepade tillfällen under flera års uppföljning. Med hjälp av denna mycket stora patientgrupp kunde statistiskt tillförlitliga resultat erhållas vid utvärdering av nya och avancerade MR-tekniker för att påvisa mikrostrukturella förändringar i hjärnan. Resultaten visar att utbredningen och graden av neurodegeneration i olika bansystem skiljde sig mellan Parkinsons sjukdom och de atypiska parkinsonsjukdomarna multipel systematrofi (MSA) och progressiv supranukleär pares (PSP). Yulia Surovas forskningsresultat lägger således grunden till mer specifika MR-undersökningar vid differentialdiagnostisk utredning av parkinsonistiska sjukdomar Yulia Surova har fortsatt sin forskning inom Oskar Hanssons forskargrupp och ansvarar för fortsatt rekrytering och uppföljning av patienter och friska kontroller i en ny pågående studie.
”Jag känner mig glad och hedrad över att ha fått detta fina pris. Jag vill också säga att detta arbete inte kunnat genomföras utan stöd från mina kollegor eller utan hjälp från våra engagerade patienter och dras anhöriga, som ställt upp som friska kontroller. Parkinsonfonden har med sitt pris verkligen stimulerat vårt arbete och jag vill tacka så mycket”, säger Yulia Surova.
Elsa och Inge Anderssons pris 2017
Den 23 mars fattade Parkinsonfondens styrelse beslut att utse Sara Hall till mottagare av Elsa och Inge Anderssons pris för bästa avhandling inom parkinsonområdet. Priset är på 100 000 kronor. Sara Hall är specialist i neurologi och verksam som läkare på Minnesmottagningen i Malmö vid Skånes Universitetssjukhus och fortsätter med sin forskning på Lunds universitet som klinisk assistent. Hon påbörjade sina doktorandstudier 2008 med Oskar Hansson som huvudhandledare och Håkan Widner samt Henrik Zetterberg som biträdande handledare.
Sara Hall var med om att starta en stor studie som inkluderade såväl patienter med Parkinsons sjukdom som patienter med atypisk parkinsonism. Studien har lett till åtskilliga publikationer, där Sara är med på 15. Fem av dem ingår i hennes avhandling Biomarkers in Parkinson´s disease and related disorders. Diagnostic value of biochemical markers and their relation to disease progression som hon försvarade den 13 januari 2017. Flera av arbetena i av avhandlingen är publicerade i välrenommerade vetenskapliga tidskrifter och har rönt stor internationell uppmärksamhet. Det första arbetet i avhandlingen har redan citerats ungefär 150 gånger.
Resultaten visar att nivåerna av vissa biomarkörer skiljer sig mellan friska försökspersoner och patienter med Parkinsons sjukdom och att nivåer av biomarkörer kan bidra till information om prognos. Det har också klargjorts att nivåerna av NfL (en markör för nervcellsskada) i ryggmärgsvätska och, i en nyligen publicerad artikel, även i blod kan användas för att skilja parkinsonpatienter från patienter med atypisk parkinsonism.
”Jag känner mig mycket hedrad och glad över att få detta fina pris. Särskilt glädjande är det förstås att betydelsen av förbättrad diagnostik inom parkinsonområdet lyfts fram. Priset påverkar också min möjlighet att kunna fortsätta arbetet med utveckling av diagnostik. Jag måste också säga att detta arbete inte hade kunnat genomföras utan de fantastiska patienter och friska kontroller som deltar i vår studie. Parkinsonfonden har genom sitt pris stimulerat vårt arbete och jag vill verkligen tacka”, säger Sara Hall.
Elsa och Inge Anderssons pris 2016
Årets pristagare, David Conradsson, disputerade vid sektionen för fysioterapi, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Avhandlingens titel var ”Balance control in older adults with Parkinson´s disease – effects of medication and exercise”.
Davids avhandling var såväl experimentell som klinisk. Syftet med avhandlingen var att utvärdera effekterna av sedvanlig parkinsonmedicinering, att utveckla ett balansträningsprogram specifikt riktat mot besvären vid Parkinsons sjukdom och att studera programmets effekter avseende balans- och gångförmåga samt dess effekter på aktiviteter i det dagliga livet.
Resultaten visar att parkinsonmedicinering inte normaliserade förmågan att gå och vända. Däremot visades att utmanande balansträning under 10 veckor ledde till förbättrad balanskontroll och gångförmåga. Träningen ledde även till positiva effekter i det dagliga livet.
”Det här var en blixt från klar himmel. Jag är väldigt glad, stolt och hedrad. Det betyder väldigt mycket för mig” säger David, som inte ens visste att han var nominerad.
Elsa och Inge Andersons Pris 2015
Parkinsonfondens Elsa och Inge Anderssons Pris på 100 000 kronor, går 2015 till forskaren Magdalena Eriksson Domellöf som har doktorerat i Umeå. I hennes avhandling har hon visat att de patienter som utvecklade demens försämrades snabbare motoriskt än de som inte utvecklade demens vid Parkinson.
Magdalena Eriksson Domellöf är anställd vid institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Umeå universitet. För drygt ett år sedan försvarade hon sin avhandling ”Cognitive and motor dysfunction in the early phase of Parkinson’s Disease”.Avhandlingens syfte var att förbättra förståelsen av kognitiva (intelektuella) nedsättningar vid Parkinsons sjukdom samt att utforska relationen mellan motoriska och kognitiva problem i ett tidigt skede av sjukdomen. Avhandlingen visade att kognitiva nedsättningar är vanliga redan tidigt i utvecklingen av Parkinsons sjukdom samt att dessa tidiga kognitiva nedsättningar gav en avsevärt högre risk att utveckla demens inom fem år. Resultaten visade också att olika typer av kognitiva nedsättningar var kopplade till olika rörelsestörningar. Avhandlingen påvisade för första gången i en studie där man följt nydiagnostiserade patienter med Parkinsons sjukdom, att de som under uppföljningstiden utvecklade demens försämrades snabbare motoriskt än de som inte utvecklade demens. Den skillnaden var störst för gång och balansrubbningar.
-Jag känner mig mycket hedrad av att tilldelas Elsa och Inge Anderssons pris från Parkinsonfonden. Priset är ett erkännande för att problematiken kring kognitiva nedsättningar vid Parkinsons sjukdom tas på allvar samtidigt som det ger mig ytterligare motivation för fortsatt forskning inom Parkinsonområdet, säger Magdalena .
Elsa och Inge Anderssons Pris 2014
Elektrisk hjärnstimulering mot Parkinsons sjukdom fungerar, men man vet inte varför. Peter Zsigmond, neurokirurg i Linköping erhåller på Världsparkinsondagen den 11 april, Parkinsonfondens Elsa och Inge Anderssons Pris på 100 000 kronor för bästa avhandling, för sin forskning som kastar nytt ljus över gåtan.
Han har i sin avhandling visat att elstötarna verkligen ökar frisättningen av det nödvändiga signalämnet dopamin. Peter Zsigmond, överläkare och medicine doktor i neurokirurgi, gjorde den första operationen med deep brain stimulation (DBS) vid Universitetssjukhuset i Linköping 1997. Idag gör han åtskilliga operationer om året på patienter med Parkinsons sjukdom och tremor. Han disputerade i maj 2013 med avhandlingen ”Biochemical and pharmacokinetic studies in vivo in Parkinson’s disease”. Han är mycket engagerad inom området och tillför ny kunskap till gagn för svårt Parkinsonsjuka.
Sedan 1960-talet har medicinering med L-dopa, en artificiell substans som i hjärnan omvandlas till dopamin, varit den dominerande behandlingen av patienterna.
L-dopa fungerar bra i början men ger så småningom en biverkning i form av ”on-off”-problem. Patienten blir antingen stel eller överrörlig. Men efter en DBS-operation kan man sänka medicineringen med hälften och en del kan slippa den helt. Resultaten av Peter Zsigmonds forskning visar att nivåerna av L-dopa i hjärnan ökade efter imngreppet, vilket förklarar varför man kan minska medicineringen efter en DBS-operation.
– Att tilldelas priset från Parkinsonfonden innebär ett erkännande av min forskning angående L-dopa behandling och mekanismerna bakom el behandling (DBS) vid rörelserubbningar. Priset ger mig personligen energi och motivation samt möjligheter att fortsätta forskningen om hur DBS fungerar, säger Peter Zsigmond.
I Sverige finns omkring 22 000 personer som lider av Parkinsons sjukdom. 5-10 procent av dem har en ärftlig form.Parkinsonfondens Elsa och Inge Anderssons Pris på 100 000 kronor, går i år till forskaren Andreas Puschmann i Lund, som har bidragit till att få fram unika fynd kring ärftliga faktorer och sjukdomsmekanismer vid Parkinson.
Andreas Puschmann har disputerat i slutet av 2011 och avhandlingen handlar om Parkinsons sjukdom och dess möjliga orsaker och förlopp med avseende på i första hand ärftliga faktorer.Andreas Puschmann och hans kolleger har speciellt fokuserat på en släkt där Parkinson-diagnoser förekommit i minst fyra generationer. Den här gruppen patienter har också en tydlig förändring av ämnesomsättningen i hjärnan. Andreas Puschmann och hans kolleger i Svenska Parkinsonakademien i Lund studerar också om det kan finnas miljöfaktorer som bidragit till att de här personerna blivit sjuka. Avhandlingen är resultatet av ett gediget kliniskt arbete, parat med ytterst modern teknik. Förklaringen till framgången ligger inte minst hos Andreas själv. Hans kliniska arbete och goda läkaregenskaper, etik och medkänsla, har gjort att han har kommit patienter nära och fått fram uppgifter om symptom som annars inte hade kunnat samlas in.
Priset har delats ut på ett Forskningsseminarium på Nalen i Stockholm, i samband med Världsparkinsondagen den 11 April.
Parkinsonfondens Elsa och Inge Anderssons Pris på 100 000 kronor, går i år till forskaren Daniella Rylander i Lund. Hennes arbete kan leda fram till effektivare medicinering vid Parkinsons sjukdom.
Daniella kommer ifrån Falsterbo i Skåne. Hon studerade biomedicin på Lunds universitet och gjorde under sin utbildning ett utbytesår i Toronto där hon först blev intresserad av Parkinsons sjukdom. Åter tillbaka i Lund började hon sin doktorsutbildning som skulle handla om Parkinsons sjukdom och komplikationer som uppstår vid L-DOPA behandling, även kallat dyskinesier. Avhandlingen handlade om hur nervsystem så som serotonin och glutamat påverkar dyskinesier.
”Detta pris betyder mycket för min framtida forskning inom Parkinson sjukdom” säger Daniella Rylander.
”Pengarna kommer att användas i mitt nuvarande forskningsprojekt där jag ska undersöka specifika förändringar som sker i den parkinsonistiska hjärnan efter nervcellstransplantationer. Sådana kan ligga till grund för komplikationer som ofta uppstår i samband med transplantationer. Målet är att förhindra skadliga förändringar och förbättra den framtida Parkinsonbehandlingen.
Jag önskar att vår forskning blir bättre på att kommunicera med samhället och vården så att folk vet att det finns ambitioner och hopp för att behandla Parkinsons. Parkinsonfondens Elsa och Inge Anderssons Pris är ett stort steg i rätt riktning” fastslår Daniella Rylander.
Inge Andersson var en känd nöjesprofil på Österlen som har skrivit ett flertal böcker, producerat dokumentärer och underhållningsföreställningar (s.k. ”Inge träffar” och ”Inges bakficka”). Inge Andersson skrev också under en lång rad av år i Ystads Allehanda där han ansvarade för den s.k. ”Profilen” där lokalt och nationellt kända personer intervjuades.