Vi delar ut 100 000 kronor för forskning som stärkt svensk parkinsonvård. Nominera till Åke Ljungdahls pris senast 31 maj 2026
För att understödja vidareutvecklingen av den kliniska Parkinsonforskningen och behandlingen i Sverige, instiftade Parkinsonförbundets Forskningsfond år 2008 ett pris, till Åke Ljungdahls minne. Priset avser att främja förnyelse och utveckling inom området klinisk behandling och forskning vid Parkinsons sjukdom och bör användas till forskningsrelaterad verksamhet. Prissumman är 100.000 SEK. Av detta är 25 000 SEK ett personligt stipendium och 75 000 SEK forskningsanslag.
Professorer och överläkare vid svenska kliniker eller lärosäten där neurovetenskaplig forskning bedrivs.
Disputerad forskare, max 8 år efter disputation, eller doktorand vars forskning lett till framsteg i vården av personer med Parkinsons sjukdom inklusive atypiska former och som visar intresse av fortsatt arbete inom parkinsonvården.
Ja. Skicka in tidigare namnförslag, kortfattat CV, samt eventuellt nytillkomna publikationer.
Parkinsonfondens styrelse.
Parkinsonfonden, e-post anslag@parkinsonfonden.se
Senast den 31 maj.
Under augusti.
Vidare upplysningar lämnas av Forskningsfondens ordförande Stefan Åsberg. E-post: ordforande@parkinsonfonden.se
Parkinsonfondens styrelse har utsett Carina Hellqvist, Linköpings universitet och Universitetssjukhuset i Linköping, till mottagare av Åke Ljungdahls pris 2025. Priset är på 100 000 kronor, varav 25 000 kronor är ett personligt stipendium och resterande belopp ett bidrag till fortsatt forskning.
Carina är parkinsonspecialiserad sjuksköterska vid Neuromottagningen, Universitetssjukhuset i Linköping, och adjungerad lektor vid Linköpings universitet. Hon har under många år bidragit till att utveckla svensk parkinsonvård, med särskilt fokus på patientutbildning och närståendestöd.
“Jag vill hela tiden förbättra både för patienter och anhöriga. För det finns fortfarande många möjligheter att stärka både vård och vardag.”
2020 disputerade Carina vid Linköpings universitet på avhandlingen Self-management support to handle everyday life with Parkinson´s Disease. Avhandlingen undersöker Nationella Parkinsonskolan, ett utbildningsprogram där personer med parkinson och deras närstående deltar tillsammans. Parkinsonskolan utvecklades 2013 och har erbjudits i klinisk vardag sedan 2014.
– När jag började fundera på mitt doktorandprojekt så hade ingen tittat strukturerat på om Parkinsonskolan ger bra verktyg att hantera vardagen och leder till bättre livstillfredsställelse för patienter och närstående, säger Carina.
Hennes avhandling visar att utbildningsinsatser kan ge mätbara förbättringar i hälsorelaterad livskvalitet. Kvalitativa och uppföljande analyser visar att deltagare använder strategierna från programmet i vardagen och i mötet med vården. Resultaten lyfter dessutom fram att närstående har en avgörande betydelse för patienters livstillfredsställelse.
Trots närståendes viktiga roll kan deras egna behov fortfarande ofta förbises i vården, enligt Carina.
”Jag ser i min forskning att anhöriga framförallt önskar ett ännu tydligare närståendefokus än det som finns idag.”
Efter disputationen har Carina fortsatt forska om patientutbildning, närståendestöd och e-hälsa, både inom region Östergötland och nationellt. Hon är idag verksam vid Linköpings universitet i projekt om nya vårdmodeller samt digitala lösningar för att bättre uppföljning och stöd inom svensk parkinsonvård. Samtidigt utbildar Carina framtidens specialistsjuksköterskor i neurosjukvård vid Linköpings universitet, där hennes erfarenhet och forskning bidrar till kommande generationers kliniska arbete.
Prispengarna kommer till nytta för patienter och närstående genom kommande forskningsprojekt.
– Framförallt så planerar vi en större klinisk studie om nya arbetsmodeller inom vården för att kunna möta det behov av vård som patienter har, säger Carina som är väldigt glad över priset.
– Det är en bekräftelse och kvalitetsstämpel, att det som jag har gjort både som klinisk parkinsonsköterska och som omvårdnadsforskare är viktigt, säger hon.
– Det är ju ett pris som till stor del utmynnar ifrån det som patienter och närstående tycker är viktigt att uppmärksamma, avslutar Carina
Parkinsonfondens styrelse har utsett Arja Höglund, Karolinska universitetssjukhuset, till mottagare av Åke Ljungdahls pris 2023. Priset är på 100 000 kronor, varav 25 000 kronor är ett personligt stipendium och återstoden ett bidrag till mottagarens fortsatta forskning.
Arja Höglund är sjuksköterska vid neurologen, Karolinska universitetssjukhuset, och arbetar med Parkinsons sjukdom och andra neurologiska rörelsesjukdomar. Hon disputerade i december 2020 på avhandlingen Daytime sleepiness in Parkinson’s disease in relation to other symptoms, disease progression and daily life. Avhandlingen är baserad på prospektiva longitudinella data från kohorter som hon själv följt och även fortsätter att följa efter disputation.
Avhandlingen fokuserade på dagsömnighet vid Parkinsons sjukdom, och innefattade fyra delarbeten avseende (1) relationen mellan dagsömnighet och andra motoriska och icke-motoriska symptom, (2) långtidsutvecklingen av dagsömnighet över 10 år, (3) sambandet mellan episoder av dagsömnighet och andra motoriska och icke-motoriska fluktuationer, samt (4) upplevelsen av dagsömnighet i dagligt liv hos personer med Parkinsons sjukdom.
Sammantaget resulterade avhandlingen i ny kunskap av klinisk betydelse för att identifiera och förstå dagsömnighet vid Parkinsons sjukdom, och därmed även kunna förbättra omhändertagandet av personer med Parkinsons sjukdom. Detta är av stort värde då dagsömnighet är ett vanligt men bristfälligt studerat problem som inte sällan leder till betydande negativa konsekvenser.
Efter disputationen fortsätter Arja följa en av sina kohorter i syfte att ytterligare belysa den aktuella problematiken. Hon driver även sedan 2021 ett innovationsprojekt som syftar till förbättrat omhändertagande av personer med nydiagnostiserad Parkinsons sjukdom.
Parkinsonfonden har utsett Michaela Karlstedt till mottagare av Åke Ljungdahls pris 2020 för hennes forskning om hur Parkinsons sjukdom (PS) påverkar parrelationen över tid när den ena parten i förhållandet drabbas av sjukdomen. Kunskap om detta är viktig, eftersom studier visat, att en stark ömsesidighet i parrelationen kan fungera som en skyddande faktor mot minskat välbefinnande och livskvalitet hos anhöriga som vårdar en partner som drabbats av sjukdomen.
I arbetet med sin doktorsavhandling intervjuade Michaela Karlstedt femtioen par som levt tillsammans i mer än tre år och där personerna var minst femtiofem år gamla. Data beträffande motoriska och icke-motoriska symtom samlades in liksom uppgifter om parrelationens kvalitet, kognitiv förmåga, aktiviteter i det dagliga livet, hälsorelaterad livskvalitet och anhörigbelastning.
Överlag indikerade resultaten vidare att icke-motoriska symtom och parrelationens kvalitet är av större betydelse för den hälsorelaterade livskvaliteten och den upplevda belastningen än motoriska symtom. Resultaten indikerar också att patienternas beroende vad gäller aktiviteter i det dagliga livet och nedsatt kognitiv förmåga ökar belastningen på partnern, vilket kan leda till att relationens kvalitet försvagas.
”Stort tack! Jag är både glad och hedrad för detta pris. Jag vill också säga att detta arbete inte kunnat genomföras utan hjälp från Parkinsonfonden och de fantastiska par som medverkat i projektet samt de involverade parkinsosjuksköterskorna. Priset påverkar mina möjligheter att fortsätta forska. Jag hoppas att mina forskningsresultat skall komma patienter och anhöriga till del”
säger Michaela, som nu fortsätter med sin forskning och har rekryterats som forskningssjuksköterska inom PS vid Neurologiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Parkinsonfonden har utsett Kristina Rosqvist, Lunds universitet, till mottagare av Åke Ljungdahls pris 2019. Kristina Rosqvist är ansvarig för den svenska delen av det Europeiska samarbetet “Care for Late Stage Parkinsonism”, CLaSP, som inkluderar Parkinsoncentra i London, Lissabon, Bordeaux, München, Marburg, Nijmegen och Lund. Det övergripande målet med projektet är att samla information om de svåraste faserna av Parkinsons sjukdom. Eftersom dessa svårt sjuka patienter ofta är för dåliga för att kunna komma till specialistmottagningarna och därför ofta är exkluderade från kliniska studier är detta en bortglömd patientgrupp. Förhoppningen är att det med förbättrad kunskap om patienterna skall bli möjligt att förbättra behandlingen och omhändertagandet av dem och på så vis ge en bättre livskvalitet för såväl patienterna som deras anhöriga.
Kristina Rosqvist har kartlagt vilka faktorer som är viktiga för att dessa patienter skall vara tillfreds med livet och kunde visa att det allra viktigaste var antalet icke-motoriska symptom, patientens självtillit, patientens gångförmåga och förekomsten av utmattning. Hon har vidare visat att dopaminerg medicinering fortfarande har en tydlig effekt på motoriken hos flertalet av dessa patienter, vilket understryker vikten av en tillräcklig och optimerad medicinering också i dessa sena sjukdomsstadier.
Kristina Rosqvist har också påvisat att även många icke-motoriska symptom kan förbättras av en välinställd dopaminerg medicinering. Resultaten pekar återigen på vikten av att medicineringen kontinuerligt optimeras även hos dessa patienter. Hon har vidare studerat vad som betyder mest för att göra patienterna nöjda med vården och vad som är av störst betydelse för de anhörigas livskvalitet. Resultaten utgör en viktig bas när man ska lägga upp vård och omhändertagande av parkinsonpatienter i sjukdomens senare stadier.
Kristina Rosqvist har framgångsrikt försvarat sin avhandling ”Towards a better care for late stage Parkinson´s disease” och avser att fortsätta sitt arbete inom CLaSP och på halvtid kombinera sin forskningsverksamhet med klinisk sjukgymnastverksamhet.
”Stort tack för detta. Det är såklart en stor ära och jag är mycket tacksam och glad över priset och över att CLaSP-projektet får denna uppmärksamhet”
säger Kristina Rosqvist.
Anders Fytagoridis är född i Göteborg, men utbildade sig till läkare i Umeå. Det var också där han den 24 februari 2012 lade fram sin avhandling, “Deep brain stimulation of the posterior subthalamic area in the treatment of movement disorders”. I den analyserade han ett nytt målområde för DBS, Zona incerta, vid behandling av Parkinsons sjukdom och andra rörelsestörningar. Han visade att målet är säkert och förenat med få komplikationer av allvarligare slag och att det är ett effektivt mål för behandling av olika former av tremor.
Efter erhållen specialistexamen i neurokirurgi vid Karolinska sjukhuset tillbringade Anders Fytagoridis ett år med Professor Terry Coyne i Brisbane, Australien, för att fördjupa sig ytterligare inom DBS. Han är numera en del av den funktionella enheten vid Neurokirurgiska kliniken vid Karolinska sjukhuset och hans kliniska arbete är fokuserat på behandling av Parkinsons sjukdom och andra rörelsestörningar.
Hans postdoktorala forskning är fokuserad på DBS inom samma område och han har ett omfattande samarbete både nationellt och internationellt. Centralt i hans arbete är försöken att relatera effekter av behandlingen till det faktiska läget av de elektrodkontakter som stimuleras. Mer tillförlitliga modeller för analys av effekter och biverkningar kan avgränsa det optimala målområdet och förbättra resultaten av behandlingen.
Anders Fytagoridis är känd av Parkinsonfonden sedan tidigare. År 2013 fick han Elsa och Inge Anderssons pris på 100 000 kronor för bästa avhandling inom parkinsonområdet och vid ett par tillfällen har han fått resestipendier. Det är med stor tillfredsställelse som fonden nu kan utse Anders Fytagoridis till mottagare av Åke Ljungdahls pris för värdefulla bidrag till den kliniska forskningen om behandling vid Parkinsons sjukdom. Även detta pris är på 100 000 kronor.
Pristagare 2016 är Örjan Skogar, överläkare och ledare för parkinsonteamet vid länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Han får priset för sin långa erfarenhet, sitt gedigna engagemang i det kliniska arbetet och sin inriktning på patienten. Under mer än tio år har han följt och registrerat symtom och symtom-
utveckling hos sina patienter och på detta sätt byggt upp en kunskapsbank av betydande intresse för såväl forskare som kliniker. Han har också engagerat sig i uppbyggnaden av det nationella parkinsonregistret. Under 2013 disputerade han på en avhandling inom området komplementärmedicinsk behandling.
Örjan Skogar har vidare representerat den sydöstra regionen i Socialstyrelsens arbete med att ta fram nationella riktlinjer för parkinsonvården, ett arbete som kommer att presenteras under innevarande år. Sammanfattningsvis är Örjan Skogar en läkare som verkar i Åke Ljungdahls anda.
”Ett väldigt glatt besked och mycket hedrande”, säger Örjan Skogar och tillägger ”Jag vill lägga en del resurser på att få igång det nationella kvalitetsregistret för Parkinson på bred front. Då blir det något bestående i prisets anda att stimulera arbetet med Parkinson”.
Årets pristagare, Andreas Puschmann, disputerade 2011 på en avhandling om genetiska orsaker till Parkinsons sjukdom. Efter disputation har Andreas Puschmann bedrivit en mycket produktiv forskning som resulterat i ett imponerande antal publikationer i internationella tidskrifter och han har nyligen erhållit en docentur i neurologi vid Lunds universitet och börjat bygga upp en egen forskargrupp. Han har varit drivande i utveckling av den neurogenetiska diagnostiken och bland annat initierat en neurogenetisk rond. Han leder vidare upprättandet av ett expertteam för sällsynta rörelserubbningar inom Centrum för sällsynta diagnoser i Södra sjukvårdsregionen.
Andreas Puschmanns vetenskapliga och kliniska expertis är erkänd nationellt och internationellt. Han deltar i flera vetenskapliga nätverk om forskning kring genetiska faktorer bakom Parkinsons sjukdom och har sedan länge ett samarbete med Mayokliniken i Jacksonville, USA. Han deltar också i Socialstyrelsens arbete för sammanställning av nationella riktlinjer för vård vid Parkinsons sjukdom och har visat en utomordentlig förmåga att presentera vetenskapliga aspekter på Parkinsons sjukdom för patienter, anhöriga och allmänhet.
-”Priset innebär för mig förbättrat utrymme att bedriva min forskning kring genetiska former och förlopp av Parkinsons sjukdom. Just nu har vi etablerat tester för dominanta Parkinsongener i Lund. I ett samarbetsprojekt testar vi DNA från mer än 1500 patienter från hela landet avseende dessa mutationer i syfte att förbättra både utredning och behandling. Den andra studien jag arbetar intensivt med vill identifiera faktorer som påverkar förloppet av Parkinsons sjukdom. Vilka faktorer som svarar mot respektive symtom en patient utvecklar, hur snabbt sjukdomen försämras samt hur bra en individuell patient svarar på behandlingen” säger Andreas Puschmann.
Radu Constantinescu disputerade 2013. Hans forskning och hans kliniska arbete har uppenbarat nya rön och har uppmärksammats internationellt. Parkinsonfonden tillkännager i samband med Världsparkinsondagen, 11 april, att årets Åke Ljungdahl Pris på 100 000 kronor går till överläkare Radu Constantinescu, för betydande bidrag gällande Parkinsonforskningen i landet.
Radu Constatinescu kom som redan färdig specialist i psykiatri till neurologen, Sahlgrenska 1999. Han blev specialist i neurologi 2003 och han har tjänstgjort som läkare på neurologen och motorikteamet Sahlgrenska sedan dess. Under 2006 och 2012 fick han möjligheten att tjänstgöra på Neurologkliniken i Rochester, USA, där han förkovrade sig ytterligare, fick många kontakter och gjorde ett mycket uppskattat arbete.
År 2013 försvarade han på bästa sätt sin avhandling Cerebrospinal Fluid Markers in Neurodegenerative Movement disorders: Parkinsonian Disorders and Huntington´s Disease.
Radu Constantinescu är en sällsynt duktig, arbetsam och empatisk movement disorder läkare. Dessutom har han ett stort intresse för forskning och har trots ett stort kliniskt åtagande gjort ett betydande antal publikationer. Hans avhandling är mycket välskriven och genomarbetad. Den hade inte kunnat göras utan ett stort kliniskt arbete och hans mycket goda patientkontakt.
– Jag känner en stor tacksamhet mot alla patienter och deras anhöriga. När jag tänker igenom, är jag dem skyldig en stor del av mitt liv: mitt arbete, min forskning, mycket mänsklig värme och visdom. Priset sporrar mig att fortsätta forska, säger Radu Constantinescu.
Jan Linder disputerade i januari 2012. Hans forskning har uppenbarat nya rön och förekomst av högsta frekvenserna i världen beträffande nyinsjuknade patienter med Parkinsons sjukdom. Parkinsonfonden tilldelar årets Åke Ljungdahl Pris 2012 på 100 000 kronor till överläkare Jan Linder, Umeå, för betydande bidrag gällande Parkinsonforskningen i landet.
Jan Linder är neurolog och överläkare vid Neurocentrum, Norrlands universitetssjukhus (NC/NUS) i Umeå. Jan visade intresse för Parkinsons sjukdom redan tidigt under sin ST-tjänstgöring och blev ansvarig för den verksamheten vid kliniken redan innan han formellt var specialistkompetent. Han har på ett mycket förtjänstfullt sätt utvecklat verksamheten vid NC/NUS gällande Parkinsons sjukdom och andra rörelsestörningssjukdomar. DUODOPA-behandling introducerade Jan vid NC/NUS under 2006 som ”ny metod” på ett administrativt mycket bra sätt med stöd från landstingsledningen och landstingsstaben. Vad gäller DBS-verksamheten så var Jan den förste neurologen vid NC/NUS som engagerade sig i den behandlingen. Han har varit ansvarig för den neurologiska delen av den verksamheten sedan 2001 och har ett mycket väl utvecklat samarbete med neurokirurgiska kliniken. DBS-verksamheten växer och är för närvarande störst i landet. Vetenskapens värld (SVT) gjorde 2011 ett reportage om DBS-verksamheten vid ND/NUS. På forskningssidan är Jan aktiv på flera fronter inom parkinsonområdet.
Jan Linder disputerade i januari 2012 med avhandlingen ”Idiopathic parkinsonism: Epidemiology and clinical characteristics of a population based incidence cohort.” I avhandlingen påvisades en av de högsta frekvenserna i världen av nyinsjuknade patienter med Parkinsons sjukdom, och personer med atypisk Parkinsonism. I avhandlingen påvisades även med magnetkamera en överraskande stor förekomst av degenerativa förändringar i hjärnan hos Parkinsonpatienter och även hos friska försökspersoner redan i samband med remiss till neurolgisk klinik.
Priset har delats ut på ett Forskarseminarium på Nalen i Stockholm, i samband med Världsparkinsondagen den 11 April.
Parkinsonförbundets forskningsfond med dess insamlingsfond, Parkinsonfonden, verkar för att ekonomiskt stödja svensk klinisk Parkinsonforskning i landet. Den viktigaste uppgiften är att via anslag och stipendier stimulera och hjälpa lovande forskare inom Parkinsons sjukdom. Årets Åke Ljungdahl Pris på 100 000 kronor tilldelas med. dr. Anders Johansson, Akademiska sjukhuset/Uppsala Universitet.
Sedan 1999 har Parkinsonfonden delat ut drygt 33 miljoner kr till angelägen forskning om Parkinsons sjukdom, vilket i genomsnitt är nära 3 miljoner om året. För att understödja vidareutvecklingen av den kliniska Parkinsonforskningen och behandlingen i Sverige, instiftade Parkinsonförbundets Forskningsfond år 2008 ett pris, till Åke Ljungdahls minne. Priset avser att främja förnyelse och utveckling inom området klinisk behandling och forskning vid Parkinsons sjukdom och bör användas till forskningsrelaterad verksamhet.
Anders Johansson disputerade 2009 på en avhandling som rör biomarkörer vid ALS och Parkinsons sjukdom. Fynden i några av avhandlingens delarbeten har tillfört viktig information vad gäller differentialdiagnostiken mellan Parkinsons sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar.
Anders Johansson är fortsatt forskningsaktiv inom området Parkinsons sjukdom och är involverad i flera nya projekt både vad gäller diagnostiska markörer och läkemedelsbehandling. Han arbetar också mycket kliniskt med patienter med Parkinsons sjukdom bla som huvudansvarig neurolog för DBS- verksamheten.
100 000 kronor till den mest kvalitativa avhandlingen inom svensk parkinsonforskning.